Sofie Nyström

För ett år sen på minuten förlorade jag en av mina vänner, vår kära Michael Skoglund! Jag kan inte föörstå att de redan gått ett helt år, de känns som om allting va igår, jag saknar dig som bara den.. Även om vi två inte va dom som va närmast så va vi fortfarande kompisar och jag saknar ditt leénde som alltid fanns där, såfort man såg dig. Du var alltid så positiv och skrattade hela tiden. Ni vet hur vissa personer har ett naturligt leénde på läpparna hela tiden, de lixom är till för att va där ? du va en sån person, Michel. Du kunde lysa upp hela ens dag med sånna här små kommentarer som stannade i huvudet. De går inte att beskriva med ord hur mycket alla saknar dig, du förtjänade inte ett sånt öde. Michael betydde mycket för många och var omtyckt av alla, man kunde inte annat än glädjas av att vara i hans sällskap! Jag lever i tron om att gud saknade sin säkert mest underbaraste skapelse och tog honom tilllbaka. Tänk en extra tanke till vår älskade Michael idag, jag saknar dig!